Hårda metoder, mjuka metoder och så vi mitt emellan.
Hårda metoder och mjuka metoder i hunduppfostran/hundträning är något som diskuteras vilt i hundvärlden. Varför måste allt vara så svart och vitt? Vi som står mitt emellan, vad kan man kalla våra metoder? Schysta metoder? Individanpassade metoder? Inte vet jag men jag vet iallafall att alla levande varelser skall behandlas med respekt!!
Har man en hund som bara följer köttbullen så har man en hund som slutar lyssna om köttbullen är borta. Har man en hund som lyssnar för att den är skraj, dominerad och skrämd, lyssnar den på den som den är rädd för just för att den inte törs något annat. Vad händer om någon annan tar över kopplet, någon som den inte är rädd för? Då har vi ofta kvar problemen.
Om vi istället vägleder hunden genom en fin balans av krav och beröm så får vi ju en hund som vet hur den skall uppföra sig, vilket ger långsiktiga resultat. Om vi tillgodoser hundens naturliga behov och arbetar med den på ett sätt utefter de individuella behoven så får vi troligtvis en trevlig hund som är nöjd med livet!
Det är ju precis som med barn. Barn som får all sin vilja igenom och allt de pekar på blir ju ofta ganska odrägliga när de blir större.
Barn som blir behandlade illa tror ju ofta att det är så man bemöter omvärlden och beter sig likadant.
Om man ställer krav och är en bra coach till sina barn samtidigt som man ger dem villkorslös kärlek så blir det ofta folk av dem.
Givetvis är inte hundar människor och de skall behandlas som hundar! Ingenting skall heller generaliseras men själva grejen är densamma. Man får hitta ett sätt att kommunicera med sin hund för att coacha den genom livet. Det sätt, den balans av krav och belöning som passar varje individ är iallafall min uppfattning och erfarenhet av vad som ger bra resultat i hunduppfostran! Och ta mig tusan så är mina hundar och mina kunders hundar ena riktigt trevliga vovvar <3
Kommentarer
Trackback
